Utförsåkning historia

skidor

Att använda sig av skidor för att navigera sig genom snön är ingen ny företeelse utan detta färdsätt har använts i över 4000 år. Ursprungligen användes det främst i transportsyfte på planare mark, för att kunna ta sig fram över en stor mängd snö med packning utan att sjunka ner i snön.

Med tiden utvecklades behovet att kunna ta sig nedför berg och backar på ett smidigare sätt än genom att gå. Det är oklart om Österrike eller England kan ta åt sig äran för att ha uppfunnit utförsåkningen. I båda länderna finns dokumenterat att man redan för 400 år sedan navigerade sig nedför backar i en slalomliknande rörelse i transportsyfte.

I de nordiska länderna och mer specifikt Norge utvecklade sig utförsåkningen mer som en form av underhållning och sågs som en ny, spännande sport. Österrikaren Matthias Zdarsky gav ut en bok om skidåkning 1896, vilken tros ha inspirerat ett stort antal människor och fått sporten att komma igång i flera länder.

Efter några år insåg man att det behövdes ytterligare ett element för att öka balansen och göra skidåkningen mer effektiv. Därmed introducerades stavarna. I detta skedet började utförsåkningen utvecklas till en riktig sport, med Arnold Lunn i spetsen. Han hade skrivit den banbrytande boken ”alpine Skiing” och lade grunden för det mer moderna sättet att tävla med en slalombana i en backe.

Utifrån detta utvecklades sporten mer och mer och delades upp i flera olika kategorier. Bland dessa ingår störtlopp, slalom, storslalom och flera andra. Utförsåkningen har gett oss en hel del kända namn som har representerat Sverige och gjort oss till ett namn att räkna med inom sporten. Den första av dessa var May Nilsson som på 1930-talet tog brons i VM och vann 8 st SM guld. Andra kända namn är Ingemar Stenmark, Anja Pärson och Pernilla Wiberg. 

Comments are closed.